Tillbaka
Nu har vi precis kommit tillbaka. Myran tyckte det lät hemskt när vi repeterade inför morgondagen. Hon skrek som en stucken gris. Hon lugnade ner sej efter en stund dock. Men man får se de små framstegen. Innan sommaren hade jag aldrig ens velat ta med henne in i en etta tillsammans med 5 främlingar. Då hade hon fått spader. Nu går det bra. Så länge vi håller oss till en lagom ljudnivå vill säga..
Kommentarer
Trackback