Paaanik
Idag är en såndär dag som börjar lungt men sedan utvecklar sig till ett kaos. När jag kom till jobbet imorse trodde inte att jag hade mycket annat att göra än att mata in lite siffror i datorn. Det tar sin lilla tid för att allt ska bli rätt men det skulle ju inte vara klart förän imorgon så det var ju gott om tid. Jag hade knappt startat upp datorn innan uppgifterna strömmade in. Kan du göra det? Men det kanske Emma kan fixa?!... Nu kunde jag vada i jobb! Dessutom var deadlinen för siffrorinmatningen i eftermiddag och inte imorgon som jag blivit tillsagd...
Precis när stressen så smått börjar infinna sig kommer en kollega och frågar om jag inte skulle vara med på det inplanerade mötet och föra protokoll. Shiet. Det hade ju såklart glömt att jag lovat så det var ju bara att slita med en kopp te och ett äpple (höll på att hungra ihjäl) och ett block och kuta iväg. När mötet var avslutat ett par timmar senare var det bara att löpa tillbaka till datorn och dra igång..
Nu har jag frenetiskt matat in siffror i datorn ett par timmar, och är faktiskt klar. Har lite luchrast nu och ska käka fiskgratäng och i eftermiddag ska jag renskriva protokollet innan jag hinner glömma bort allt som var sagt.
Jisses, jag hade glömt hur det var att jobba såhär effektivt och under tisbegränsning....
Slutsatsen blir dock: Skönt, för tiden går mycket fortare och hjärnan blir mer stimulerad men det är samtidigt förbannat jobbigt :)
Precis när stressen så smått börjar infinna sig kommer en kollega och frågar om jag inte skulle vara med på det inplanerade mötet och föra protokoll. Shiet. Det hade ju såklart glömt att jag lovat så det var ju bara att slita med en kopp te och ett äpple (höll på att hungra ihjäl) och ett block och kuta iväg. När mötet var avslutat ett par timmar senare var det bara att löpa tillbaka till datorn och dra igång..
Nu har jag frenetiskt matat in siffror i datorn ett par timmar, och är faktiskt klar. Har lite luchrast nu och ska käka fiskgratäng och i eftermiddag ska jag renskriva protokollet innan jag hinner glömma bort allt som var sagt.
Jisses, jag hade glömt hur det var att jobba såhär effektivt och under tisbegränsning....
Slutsatsen blir dock: Skönt, för tiden går mycket fortare och hjärnan blir mer stimulerad men det är samtidigt förbannat jobbigt :)
Kommentarer
Trackback